Historia

Studenternas IP invigdes den 21 mars 1909, och namnet ska tas bokstavligt: det var stadens studenter som låg bakom anläggningen, och själva invigningen firades med en bandymatch mellan studenter från Uppsala och Stockholm. Platsen var väl vald – mellan Fyrisån och Stadsträdgården, ett stenkast från stadskärnan, på mark där uppsalaborna ägnat sig åt friluftsliv och rekreation ända sedan 1800-talet. Året efter invigningen uppfördes en gymnastikbyggnad vid Svandammen, och idrottsplatsen växte under 1900-talet fram som stadens självklara samlingspunkt för idrott.

Så är det än i dag. Anläggningen ägs och drivs av Uppsala kommun genom bolaget Uppsala arenor och fastigheter, och med omkring hundra evenemang och i storleksordningen en miljon besökare om året är Studenternas fortfarande den plats där Uppsala möts – sommar som vinter.

IK Sirius bildades den 9 augusti 1907 i stadsdelen Svartbäcken, två år innan Studenternas stod klart, och klubbens och arenans öden har sedan dess varit tätt sammanflätade. Redan 1924 nådde Sirius en SM-final, som slutade med silver efter förlust mot Fässbergs IF. Det stora genombrottet dröjde dock till 1960-talets slut: 1968 sattes fotbollsrekordet på gamla Studenternas – 12 546 åskådare – och säsongen 1969 debuterade Sirius i Allsvenskan. Klubben återkom till högsta serien 1973–1974.

Därefter följde en lång vandring genom seriesystemet, med spel så långt ner som i division IV 1983 och 1987 som absolut bottenmärke. Vägen tillbaka blev lång: först 2016 vann Sirius Superettan, och sedan 2017 spelar klubben åter i Allsvenskan – comebacksäsongens sjundeplats står sig som bästa placering i modern tid. Efter ombyggnaden är publikrekordet 10 054 åskådare, satt när AIK gästade Uppsala i juli 2023.

Studenternas är i dag också damfotbollens hem i staden genom IK Uppsala Fotboll, och även Gamla Upsala SK använder arenan.

Att invigningsmatchen 1909 var just en bandymatch säger något om arenans själ. Ingen svensk idrottsplats utom Stockholms stadion har stått värd för fler SM-finaler i bandy: redan 1911 avgjordes finalen här för första gången, och fler finaler följde 1918, 1921, 1964 och 1966. Mellan 1991 och 2012 var finalhelgen på Studenternas en fast institution i svensk idrott – varje år vallfärdade tiotusentals bandysupportrar till Uppsala – och 1990 utsågs anläggningen till Årets bandyarena.

Publikrekordet skriver sig från herrfinalen 2010, då 25 560 åskådare trängdes runt isen. Efter några år på nationalarenan i Solna återvände SM-finalerna till Studenternas 2018. IK Sirius bandylag spelar sina hemmamatcher i elitserien på vinterarenan, som vid seriespel tar cirka 4 000 åskådare men som med tillfälliga läktare har rymt mångdubbelt fler under finaldagarna.

2017 började den gamla sommararenan med sina löparbanor rivas, och under tre år växte en renodlad fotbollsarena fram i etapper. 2019 fick planen konstgräs, och den 13 juni 2020 smyginvigdes den nya arenan – dagen före Sirius allsvenska hemmapremiär mot Djurgården. Coronapandemin gjorde att de första matcherna spelades inför tomma läktare, så den stora folkfesten fick vänta. Slutnotan landade på drygt 600 miljoner kronor, över hundra miljoner mer än beräknat.

Uppsala fick i gengäld en arena utöver det vanliga: läktare med stomme av trä i stället för stål och betong – ett ovanligt grepp som bidrog till att pressa kostnaderna – slutna hörn som samlar ljudet, restaurangen Brasserie21 och miljöcertifieringen Ceequal Very Good. Kapaciteten är 11 167 åskådare vid fotboll, och vid konserter ryms omkring 17 000 personer.

Att arenan blivit ett nav även bortom idrotten visade sig i september 2025, när Veronica Maggio spelade inför 17 000 åskådare och slog Uppsalas dittills gällande publikrekord. Med anor från 1909 och en av landets modernaste fotbollsarenor är Studenternas ett levande stycke Uppsalahistoria – och fortfarande, precis som namnet antyder, hela stadens idrottsplats.